Trabalhadór estranjeiru sira mate segidu iha loron manas maka’as; Governu verifika fatin agrikultura no pekuária nianForeigner
N네이트
·2026.08.14
12
Iha Korea Súl, kazu traballadór estranjeiru sira-ne’ebé mate seguidu iha loron manas maka’as sai tiha preokupasaun boot ida no tema ne’ebé hetan atensaun maka’as. Situasaun ne’e akontese iha períodu ne’ebé Korea Súl esperimenta temperatura aas liu baibain, ne’ebé fo impaktu grave ba ema barak, liuliu sira-ne’ebé servisu iha ambiente li’ur. Notísia sira relata katak, hafoin akontesimentu sira-ne’e, Governu Korea Súl hahú kedas verifika fatin agrikultura no pekuária nian atu garante seguransa no protesaun ba traballadór sira. Kazu sira-ne’e la’ós de’it hamosu tristesa, maibé mós provoka debate públiku kona-ba kondisaun servisu, direitu umanu, no responsabilidade Governu nian atu proteje traballadór sira, liuliu sira-ne’ebé vulnerável.
Kazu sira-ne’e afeta maka’as traballadór estranjeiru sira-ne’ebé hela no servisu iha Korea Súl. Traballadór estranjeiru barak mak servisu iha setor agrikultura no pekuária, ne’ebé fatin servisu barak mak iha li’ur no iha diretu ba temperatura aas. Iha loron manas maka’as, kestaun seguransa no saúde sai krítiku tebes. Governu mós rekoñese katak traballadór estranjeiru sira-ne’e dala ruma hela iha fatin ne’ebé "safety blind spot" (fatin seguransa ne’ebé la haree), tanba sira-nia fatin hela no servisu dala ruma dook husi sentru no la hetan atensaun barak. Ministériu Seguransa Públika no Jestaun Dezastre (Haeng An Bu) mós halo inspesaun atu garante katak traballadór estranjeiru sira hetan kuidadu saúde ne’ebé di’ak, inklui mós halo inspesaun ba iha animál sira-ne’ebé hetan impaktu husi loron manas maka’as.
Ba traballadór estranjeiru sira iha Korea Súl, importante tebes atu hatene kona-ba risku sira ne’ebé bele mosu iha loron manas maka’as no oinsá atu halo prevensaun. Primeiru, sempre hamoos bee barak no evita halo atividade fíziku maka’as iha oráriu ne’ebé loron manas liu, ne’ebé baibain entre tuku 12:00 dader to’o tuku 05:00 loraik. Uza roupa ne’ebé kaman no furadu di’ak atu ajuda isin respira. Se sente isin ladún di’ak, hanesan ulun moras, tontura, ka isin manas liu, tenke buka ajuda médika kedas. Traballadór sira mós tenke koñese sira-nia direitu atu hetan ambiente servisu ne’ebé seguru no labele tauk atu relata kondisaun servisu ne’ebé la seguru ba autoridade kompetente. Kontaktu organizasaun direitu umanu ka sentru apoiu ba traballadór estranjeiru sira bele fó orientasaun no asisténsia.
본 글은 AI를 이용해 요약하였습니다.
Comment (0)